Hellacopters!
Sådär,
nu var årets konsertminne fixat.
Sjukt bra spelning igår,
Man slås av hur jäkla säkra de är,
musik genier är kanske rätt ord.
Jag och fyra andra nervös själar fick gå upp på scenen och först hälsa på alla i bandet,
och sen ställa våra frågor.
Jag var först.
När jag ställt frågan var det tyst.
väldigt tyst.
Kenny sa tillslut att det undrade han också,
Sen namedroppade Nicke några bandnamn som ingen hört talas om.
Tack sa jag nervöst. tack tack tack.
Sen fortasatte spelningen varvat med interjuver med bandet.
De blev en del generade miner ifrån killarna,
Så mycket beröm som östes över dem.
Men det kändes som äkta känslor.
Ödmjuka killar i ett hård förpackning.
Jag ville ta med de allihopa hem och sätta de i soffan.
jag hälsar på Nicke
Ska aldrig mer tvätta min hand
Aldrig.
När spelningen var slut viskade Frida till mig och undrade vem som stod bakom henne
Martin Hederos!
Nästan lika stort som att se The Hellacopters,
nästan.
Är kvar i stockholm
Ska ta X2000 i eftermiddag tillbaka till verkligheten.
Kommer bli mycket plugg nu
Men roligt plugg, inte värdelösa omvårdnadsteorier.
På fredag kommer Ida!
Då ska vi se på,
gissa?
The Hellacopters
Of course.
